2010-05-28
2010-05-17
Crumb (1994)
Jag kan inte bestämma mig om Robert Crumb och hans nära och kära äcklar mig eller fascinerar mig. Jo, jag är nog mer fascinerad. Det här är en dokumentär som har följt efter mig, från den ena kvarters-videobutiken till den andra. Ett konvolut som jag har sett i flera år när jag har bläddrat i hyllorna men aldrig har jag ens funderat över att hyra den över ett dygn.
Det är nog ingen hemlighet att jag har fastnat i något sorts dokumentärträsk det senaste och inte hjälpte det att min vän Michael tipsade mig om den här bloggen. Det är mycket nu asså.
Hur som helst, har du precis som mig missat att se dokumentären om den perverterade serietecknaren Robert Crumb i alla år har nu något att se fram emot.
Jag kan inte hjälpa att tänka på rollfiguren Seymour spelad av favoriten Steve Buscemi ifrån Ghost World från 2001. Fast Crumb är mer av en perverterad savant.
Läs mer om filmen här.
2010-05-12
Obsessive-Compulsive Disorder
Härom dagen lovade jag mig själv att lyssna igenom alla låtar med Buck 65 som jag har på hårddisken. Alla tänkbara alias och konstellationer som finns.Jag tänkte att jag skulle lyssna uteslutande på Buck och inte varva med något annat. Inte hoppa mellan låtar utan beta av skiva efter skiva, från början till slut. Det är näst intill omöjligt att göra det i ett sträck så självklart pausar jag då och då och sysslar med andra saker så som att leva till exempel.
Hur som helst så är det viktiga att alla låtar lyssnas på till hundra procent.
Jag har medvetet struntat i ett par singlar som bara spär på antalet dubbletter samt instrumentala versioner.
Jag tror att det här är någon sorts hyllning som jag känner mig skyldig att ge. En fånig idé född av ren tristess kan jag tänka men dock en genuin hyllning till en artist som betyder väldigt mycket för mig.
Så i det stora hela så handlar det om 478 låtar, 31 timmar, 37 minuter och 25 sekunder som ingår i ceremonin.
Kanske att det här nu uppfattas som lite fånigt eller som en släng av Obsessive-Compulsive Disorder. Ja, kanske det är lite både och men det värsta för mig just nu är att jag är väldigt nyfiken på hur Factor's - Lawson Graham, som läckte inatt, låter.
2010-05-04
Following Sean (2005)
Jag har tittat på en hel del olika dokumentärer det senaste, en av de som stod ut lite extra är Following Sean. Varm, personlig och välarbetad skulle kunna vara tre stödord för att beskriva filmen.
2010-05-02
Don't get chumpatized.
The King of Kong: A Fistful of Quarters från 2007 är helt klart den mest spännande dokumentären jag har sett på länge. Rekommenderas varmt och då är jag inte ens en gnutta intresserad av tv-spel.
2010-04-24
2010-04-21
too black, too strong..
Igår kväll var jag ute i nöjeslivet och drack en svart öl. Det spelades också lite svart musik. Den här till exempel:
2010-04-19
2010-04-16
Damu the Fudgemunk
Ja, det är i alla fall så här det låter ikväll och förmodligen flera kvällar till. Kanske också på stranden i morgon. Varvat med nya samlingen ifrån Fake Four Inc. såklart.
2010-04-07
Galway - Community Skratch Music.
När man minst anar det så sker det! Nej, jag har inte vunnit på triss eller så utan jag fick i helgen bevittna en dj-battle i Galway.
En musik-scen som jag trodde var totalt obefintlig visade sig nu vara ganska het. I alla fall för dom 20 personer som tar del av den.
Jag tänker inte ge någon utförlig recension ifrån kvällen men låt oss säga att det inte är till sin fördel som åskådare att ha lagt ribban efter att ha sett dj's som Cut Chemist, Roc Raida, Rob Swift med flera köra sina routines. Oj, det var en lång mening. Här kommer en kort. Kul.
Ok, så jag var inte särskilt imponerad av det jag fick se, därför hade jag heller inte så höga förväntningar på de CD-skivor som jag kom över. Kanske är det just därför jag tycker det låter ganska bra. Alltså långt över förväntan.
Jag rekommenderar dig att ladda ner Jimmy Penguin Presents Community Skratch Music Volume Two så får du sexton låtar ifrån typ lika många artister.
Ladda ner.
Läs mer.
2010-04-03
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)