Det var en period där jag jag gick in väldigt hårt för det brittiska. Roots Manuva var en av huvudpersonerna ifrån den eran.
En utav mina absolut första CD-skivor som jag ägde var The Horns of Jericho med Hijack, den kom redan 1991 och jag var typ tolv år. Kan ju inte påstå att just den plattan är grundpelaren till att jag tio år senare skulle totalt snöa in på brittisk hiphop.
Lite senare mot slutet av nittiotalet så lyssnade jag mycket på The Herbaliser's Blow your Headphones och Roots Manuva's debutalbum Brand New Second Hand, så det var nog mer tack vare dessa album men det var dock först i samband med Run Come Save Me som jag blev helt såld. Intresset för den brittiska scenen har under de senaste åren minst sagt nästan eliminerats och då även intresset för Roots Manuva's musik. Jag är dock glad för de första två albumen och dom ligger mig varmt om hjärtat.
2 kommentarer:
En smula oväntat kanske. Har nog aldrig lyssnat så mycket på Roots Manuva även om han har gjort ett par riktigt bra låtar.
Själv hade jag oxå min period när jag var riktigt insnöad på det brittiska, men det var med Hijack, Gunshot (som var hjältar ett tag), Icepick, Blade och MC Tunes typ. Även om introduktion nog var Rebel MC, hehe
Haha, ja just det. Gunshot också.. Jo, det var en tidig liten period jag hade med. I samband med Hijack men jag var liite för ung för det för att riktigt fatta grejen tror jag.
London Posse och Rodney P var riktiga favoriter samt Task Force och resten av det packet. Mycket tack vare Dj Vadim kan jag tänka.
Skicka en kommentar