album 2010, dark time sunshine - vessel

Vessel hade kunnat ligga på toppen för årets albumlista. Men att klämma in hela 16 spår på ett album tycker jag är lite överdrivet. På ett mixtape är det ok men ett studioalbum får gärna innehålla max 12 spår eller nåt sånt. Så tycker jag och det är jag som bestämmer i min värld.
Sen så hjälper det ju inte att ena halvan består av Cape Cowen (Onry Ozzborn) för han är en ganska begränsad mc. Men det här låter ju inte alls positivt, hur kan jag ens nämna det här projektet? Jo, Zavala. Andra halvan av Dark Time Sunshine. Otroligt snyggt producerat album och jag önskar att det var ett instrumentalt projekt. Eller med nån annan mc. Då hade det hamnat på topp 3 kan jag tänka.
Zavala är lätt en av mina favoritproducenter för i år. En ny el-p typ. Fast inte lika pretentiös.

saffron

Oj, jag glömde helt av Ron Contour (Moka Only) & Factor's album Saffron i mina små listor över årets musik. Jag är glad att jag kom och tänka på det dock för det är lätt en utav Moka's bästa släpp någonsin. Enligt mig. Ni som känner till honom vet ju att han släpper typ 18 skivor per år eller nåt så allt är långt ifrån bra. Kvantitet är bara bra i pappersform. Eller i siffror kanske.
Men här står ju Factor för musiken så kanske är det därför? Eller räcker det med en falsk mustasch och en schysst mössa för att det skall bli lyckat, ja kanske det.

twenty ten wino mix vol.2

Då var det dags för mix nummer två för det gångna året. Som jag nämnde i förra inlägget så skulle det bli en eller två mixar till med låtar ifrån året med skilda teman. Jag blandade i och för sig ganska vilt i den här mixen men jag valde att kalla det för hipster edition. Så jäkla vagt så det finns inte men jag hittade inget annat namn. Det är lite av varje men dock väldigt hippt. Eller vad jag tror är hippt i alla fall. Lite glitch-hop, lite pop, lite rap, lite rock, lite indie... osv.
Avgör själva.
Precis som med förra mixen så kan ni ladda ner låtlista och mp3-fil här, annars går det bra att bara lyssna här nedanför. Enjoy:

2010 wino mix vol.2 (hipster edition) by eatmyears

twenty ten wino mix vol.1

Det har ju gått några dagar sedan jag la upp nåt här, jag tänkte ju först att jag skulle hinna med att hylla en skiva om dagen eller så. Tills jag var nöjd i alla fall. Jag är inte nöjd än men av olika anledningar så har jag inte hunnit/orkat.
Nu är det dock så att jag tänker göra ett litet uppehåll med att lyfta fram gamla plattor och istället koncentrera mig på 2010. Så nu den kommande månaden innan nyår blir det 2010 för hela slanten. Jag har inte riktigt klart för mig hur jag skall presentera ett helt år på en månad men jag har i alla fall en grej klart och ett par andra idéer.

Så, först ut har vi en liten mix med låtar som jag satte ihop för nån vecka sedan. Väldigt slarvigt och hastigt gjort efter ett par glas rött, så förvänta er inte något spektakulärt rent tekniskt.
Det är alltså låtar ifrån det gångna året som jag har lyssnat en hel del på. Vissa kanske man skulle kalla för favoritlåtar och andra skulle man kanske bara kalla för hyfsade låtar, det beror lite på vilket humör jag är på osv.

Den här första mixen som jag lägger upp innehåller bara rap, det kommer minst en mix till hoppas jag. Förmodligen två till med andra teman.

Om du är intresserad av en låtlista och att kunna spela mixen på din portabla mediaspelare så kan du ladda ner hela mixen här.
Annars går det bra att bara trycka på play här nedanför för att lyssna. Enjoy:

Twenty ten wino mix vol.1 (rap edition) by eatmyears

Soso - Birthday Songs (2002)

Dagen till ära så presenterar jag Kanadas stolthet Soso och hans mästerliga Birthday Songs. Jag måste ändå säga att jag upptäckte den här skivan flera år för sent egentligen men väljer ändå att ta med den av olika anledningar.
För det första så fyller jag år idag så jag tyckte att titeln passar väldigt bra just därför.. Men självfallet så får den ju inte vara med bara utav en sådan anledning utan jag känner väldigt starkt inför den här skivan.
Den fick mig att verkligen öppna mina ögon för den kanadensiska scenen och framförallt Soso och de andra artisterna på Clothes Horse Records.
Jag önskar att jag hade lyssnat på min goda vän Michael som låg ett långt steg före mig när det kom till Kanada och deras på sätt och vis överlägsna rap/hiphop-scen.
Men bättre sent än aldrig eller vad säger man.
Soso's musik är väldigt stark, stämningsfull och har inte en gnutta dålig attityd. Kanske lite deppigt och en aning emo i och för sig men sånt gillar jag. Ärligt och utlämnande. Det är ofta det som jag gillar med rap ifrån Kanada, dom har inte det där hävdelsebehovet som många utav deras kollegor ifrån staterna har problem med.

Pigeon John - ...Is Clueless (2001)

Det här var ett klassiskt grisen i säcken-köp för mig. Den fick följa med en order ifrån Sandbox Automatic med ett gäng andra skivor. Jag hade i och för sig hört Sealed Fate innan ifrån Jizzm's Show Respect Here men jag kunde aldrig då ana att Pigeon John skulle betyda så mycket för mig typ ett år senare eller vad det nu var. Att Pigeon John är kristen och gör väldigt barnvänlig musik rör mig inte så mycket. Det är mycket charmiga och personliga texter tillsammans med ganska trallvänlig och catchy musik. Inte konstigt att han blev ganska stor lite senare i karriären med det konceptet, tråkigt dock att det bara blev två soloalbum och Brainwash Projects tillsammans med B-Twice från LA Symphony som höll måttet. En aning radiovänligt blev det de senaste åren. Synd.

Deltron 3030 - s/t (2000)

Wikipedia beskriver Deltron 3030 som en supergrupp och det är precis vad det är/var. Dom har en ny skiva på gång men i vanlig ordning så bör man inte ha för höga förhoppningar.

Det är alltså en s.k supergrupp bestående av Del Tha Funkee Homosapien, Dan the Automator och Kid Koala.
Deltron 3030 är ett påhittat konceptalbum som utspelas i framtiden just år 3030. De beskriver sig själva som hjältar som bekämpar de hemska korrupta storföretagen som tagit över universum.
Konspirationsteorier är ju verkligen på tapeten just nu så jag gissar att det kommande albumet har ett liknande koncept.

Den dryga timman långa albumet är fullpepprat med skits och intron som faktiskt för en gångs skull gör någon nytta. Det binder ihop albumet väldigt bra och man bör lyssna från början till slut för att inte störa sig på de små avbrotten.
Det här albumet måste ligga på min top 10 albumlista minst, kanske top 5, kanske top 3 till och med. 'nuff said.

Roots Manuva - Run Come Save Me (2001)

Det var en period där jag jag gick in väldigt hårt för det brittiska. Roots Manuva var en av huvudpersonerna ifrån den eran.
En utav mina absolut första CD-skivor som jag ägde var The Horns of Jericho med Hijack, den kom redan 1991 och jag var typ tolv år. Kan ju inte påstå att just den plattan är grundpelaren till att jag tio år senare skulle totalt snöa in på brittisk hiphop.
Lite senare mot slutet av nittiotalet så lyssnade jag mycket på The Herbaliser's Blow your Headphones och Roots Manuva's debutalbum Brand New Second Hand, så det var nog mer tack vare dessa album men det var dock först i samband med Run Come Save Me som jag blev helt såld. Intresset för den brittiska scenen har under de senaste åren minst sagt nästan eliminerats och då även intresset för Roots Manuva's musik. Jag är dock glad för de första två albumen och dom ligger mig varmt om hjärtat.

Edan - Primitive Plus (2000/2002)

Edan gav först ut Primitive Plus på egen hand år 2000 som en cd-r men det officiella släppet kom 2002 då det brittiska bolaget Lewis Recordings gav ut den.
Ja, vad ska man säga om det här då..? Det är kort och gott ett väldigt underhållande album. Fullspäckat med lekfulla samplingar, smutsiga trummor och finurligt humoristiska texter. Starka influenser av den gamla skolan och dess b-boyism.
Jag känner mig lite seg idag så jag sätter nog punkt där men ni som har hört albumet förstår säkert varför den nämns här. Vore nästan brottsligt att inte ta med den i en lista över betydelsefulla album i från förra decenniet.
Edan bjöd dessutom på en oförglömlig konsert som jag fortfarande relaterar till när jag har varit på andra spelningar. Han lade liksom ribban väldigt högt.

Buck 65 - Talkin' Honky Blues (2003)

Ikväll skall jag äntligen få se Buck 65 live, inte som huvudakt men ändå. Jag har väntat länge på det här. Buck 65 har inte släppt ifrån sig ett enda svagt album. Allt är bra tycker jag, riktigt bra. Så visst lite ångestladdat att nu bara kunna välja ett album som då skulle sticka ut lite mer än de andra. Alla har ju sitt men med Talkin' Honky Blues kom även ett nytt sound. Produktionerna är lite snyggare och rösten lite smutsigare. En ny genre skapades vilket vissa kallade för CRAP (country rap), jag vet inte. Influenserna är ganska tydliga det kan jag hålla med om men att ge en helt ny genrebenämning vet jag inte om jag vill stå bakom. Att Buck 65 lyssnar mycket på Tom Waits är heller inte så svårt att lista ut.
Jag har aldrig riktigt tyckt om att sätta stämplar på musik. Det är ju relativt ointressant när man tänker på det.

Som jag nämnt innan så tycker jag det är kul att lyssna igenom gamla plattor bara för nostalgins skull men det funkar inte riktigt med den här plattan. För sedan Talkin' Honky Blues släpptes så har jag aldrig riktigt slutat lyssna på den. Går ofta på rotation, så den känns fortfarande färsk. Den är tidlös på det viset att den skulle lika gärna ha kommit i år och jag gissar att det skulle kunna kännas likadant även om tio år.
Tidlös musik växer inte på träd, särskilt inte musik där vokalerna består av rap.

Why? - Alopecia (2008)

Jag betar av ett album till idag, annars kommer ju det här ta en evighet.
Vill först bara förtydliga att det inte handlar om någon topplista. Det behöver inte betyda att det är de absolut bästa albumen som jag nämner. Det kan räcka att jag bara har en kul anekdot eller liknande. Bara det släpptes någon gång förra decenniet.
Jag har heller inte bestämt hur många album som kommer att tas upp, jag vet bara att det finns några fler på lager i alla fall.

Men med det sagt så kan jag med handen på hjärtat säga att det här albumet är ett av dom absolut bästa jag har hört. Oavsett årtal eller genre. Det här är näst intill perfekt.
Vet inte riktigt om jag kan bestämma genren men vi kan nog enas om att pop/rock/indie kan passa ganska bra.
Så hands down, Alopecia med Why? är en av tidernas bästa platta. Alla kategorier. Yoni Wolf är ett geni.

Viktor Sjöberg - Audio Architecture (2000)

Nästa skiva att nämna från det här årtiondet är Audio Architecture, det är av starkt personliga skäl då Viktor är/var en mycket god vän till mig. Vi umgicks mycket under inspelningsperioden så jag minns mycket väl när ett nystartat litet Holländskt skivbolag ville släppa Viktors musik. Hur stort det kändes då.
Utan att gå in på för mycket detaljer så kan jag säga att det är sjukt många arbetstimmar bakom det här albumet, alla samplingar och hur dom bearbetades. Grymt imponerad av resultatet.
Viktors musik var en stor inspirationskälla för mig, inte bara hans egna produktioner utan även hans privata samling.
En kul grej är att jag faktiskt är med på ett hörn på den här skivan, för dig med nyfiken natur kan läsa mer om det här.

Hur som helst, klicka här så kan du lyssna på nästan hela albumet helt gratis, lite som Spotify fast mer street.

Knife, The - The Knife (2001)

Nåt som jag älskar med musik är att den kan väcka så mycket nostalgi. Att man näst intill kan känna dofter från tiden man lyssnade på den.
The Knife's första skiva är en sådan skiva för mig. Har väldigt starka och personliga minnen ifrån den tiden.

Innan den här skivan kom så lyssnade jag nästan uteslutande på rap, jag är glad att så inte är fallet idag och kan nog tänka mig att ge lite credit till The Knife för det.
Anledningen till att jag kom över The Knife's musik måste ha varit för att jag jobbade i en skivbutik helt enkelt. På den tiden jobbade jag ofta extra på avdelningen för indie, synth och hårdrock(!), tänk om man hade haft den mixen på 80-talet, komiskt.
Då blev det ju lite så att man lyssnade igenom allt som inte stod på metallavdelningen. Någon måtta får det ju vara liksom.
På den vägen måste det ha varit, sen kanske det lockade lite då jag visste att syskonen Dreijer växte upp inte så långt ifrån min hood.

Antipop Consortium - Tragic Epilogue (2000)

Det här var egentligen inte det första albumet som jag hade tänkt ta upp. Det visade sig att det för mig självklara förstavalet släpptes redan 1999. Så det sket sig lite där. Synd för det var ett album som öppnade mina ögon och förde in mig i en helt ny inriktning.
Men nog om det, vi hoppar till nästa album i listan i stället.

Tragic Epilogue släpptes tidigt år 2000 på 75 Ark. Jag lyssnade väldigt mycket på det under hela decenniets första hälft.
Det lät inte som nåt annat från den tiden och jag skulle nog vilja påstå att det fortfarande känns väldigt nyskapande och intressant. Antipop Consortium blev aldrig riktigt accepterade av fansen till undergroundrap men däremot så funkade det bättre hos den något mer mogna och innovativa publiken i Europa. Warp Records signade senare Antipop till sin label.

d.i.t.c 2000-2010

Jag hade en tanke om att hylla lite skivor som släppts under det här årtiondet. Den ursprungliga tanken var att jag skulle välja ut en extra viktig skiva per år. Det funkar inte riktigt. För det första så sitter jag inte med min samling så jag lär säkert missa en massa. Sen så tror jag faktiskt att vissa utav dessa åren inte har betytt så mycket för mig. Jag hade ett par år jag varken laddade ner eller köpte nån musik. Jag levde på den jag hade typ. Nu i efterhand så har jag kompletterat saker jag missade men då räknas det inte riktigt. Eller?
Sen så upptäckte jag att bara år 2000 är väldigt viktigt. För mig. Kanske ett av dom viktigaste åren i min personliga musikutveckling. '99 var också ett väldigt bra år men det kan ju bli ett tema nån annan gång.

Så jag får tänka om lite nu. Jag struntar nog i det där med en skiva per år och koncentrerar mig på de riktigt viktiga skivorna i stället.

Återkommer nog redan lite senare ikväll med första skivan.

trailer park bench people.

Så senaste nytt är väl att jag har lämnat Irland och flyttat tillbaka till Sverige. Anledning? Brist på försörjning. Inte för att jag tror det är lätt att få jobb i Sverige heller men här har jag i alla fall ett socialt stöd att tillgå om så behövs. Är jag då nöjd med att komma tillbaka till en stad som Göteborg ett mörkt och jävligt november? Nej verkligen inte.
Så vad gör man då när man varken har några pengar, egen bostad eller ett socialt liv? Man lyssnar på musik och tittar på nedladdade tv-serier. Eller än så länge handlar det bara om en serie om jag skall vara noggrann.

Det här kommer ju inte att fungera i längden, det kan till och med en lat jävel som mig förstå så därför hade jag tänkt att dra igång någon typ av klubbverksamhet igen(!), klubb kanske är fel ordval för det påtänkta stället fungerar nog mer som ett kafé/bar/vernissage-häng om jag har förstått det hela rätt.. Inga pengar inblandade, bara stulen musik skall spelas och någon gång blir det även livemusik. Kanske.
Nu skulle man ju vilja tro att det här var är min idé. Det är det inte utan jag har blivit tillfrågad att hjälpa till med att spela "skivor". Men för mig är det i alla fall ett projekt att se fram emot i dessa mindre roliga tider.
Kommer naturligtvis återkomma med mer info när det blir aktuellt.

Förutom detta så hade jag då tänkt att skaffa mig ett lagom roligt och givande jobb, bostad/rum/lägenhet/hus/slott/tält eller ja varför inte ett mobilt hem.

Tills dess så får jag fortsätta med att lyssna på Otem Rellik och titta på Breaking Bad.

park bench people - futurum

Nej, park bench people har inte lagts ner utan har bara fått vila ett tag. Kommer att komma tillbaka med nya tag i November förmodligen. Jag har funderat lite över vad jag egentligen vill med den här bloggen och har egentligen inte riktigt kommit fram till det än.

Det här var först en plats för mig att posta diverse foton och videos som jag kände kunde representera dagen i fråga. Det ebbade ganska snart ur och kändes lite tråkigt och oambitiöst. Så utan att lägga ribban för högt så kanske park bench people kommer se lite annorlunda ut fram över. Kanske lite mer text och lite färre videos.

Myka 9 - I Must Cross

Det har varit segt att uppdatera det senaste.. Har inte haft någon motivation till att göra det helt enkelt. Så är även fallet idag, så den här uppdateringen känns en aning forcerad och relativt onödig.
Så jag tänker nog bara göra en så kallad repost.

Här är en splirrans ny video ifrån Myka 9. Jag har höga krav när det gäller nytt material ifrån den här snubben och jag är inte det minsta besviken. Jag ser till och med mer fram emot Myka's nya solo än självaste Freestyle Fellowship's kommande LP.

Amon Tobin - Easy Muffin ('97)

Kanske inte den mest aktuella låten just nu men herre vad sjukt bra den är. Det var verkligen inte igår jag hörde den här. Så många minnen.

Common Grackle - The Great Depression (Official Music Video)

10:e Augusti släpps The Great Depression med Common Grackle (Factor & Gregory Pepper). Om hela skivan är lika bra som den här låten så kan det mycket väl bli en skiva att minnas ifrån året 2010. Ceschi gästar på det den här låten med samma namn som skivan.

5 minuter efter Breakestra

mimo the cat

Reggie Watts - Fuck Shit Stack

Oj vad rolig den här låten var. Videon också. Don't sleep!

LOOSEWORLD x Waverly Films: Reggie Watts in F_CK SH_T STACK from LOOSEWORLD on Vimeo.

Off the Charts: The Song-Poem Story (2003)

Bör ses av musikintresserade. Alla andra också iofs.

Rekommenderas för dig

Här kommer ytterligare en klassiker. Minns inte hur hela skivan är men den här låten minns jag mycket väl. Oerhört välspelad på folköls-festerna sisådär '95 - '97 i bostadsområdet Säteriet i förortsidyllen Mölnlycke lite syd-ost om Göteborg. Se där ja, vilken geografisk name dropping det blev.
Jag misstänker att den var välspelad på alla möjliga typer av fester runt om i världen. Inte bara dom jag var på såklart.
Nuff said, Lost Boyz tar över.

Good Vibe Recordings

Jag har påbörjat flera olika samlingar när det kommer till musik, tror dock inte att jag någonsin har slutfört någon utav dom. Antingen har jag tappat intresset eller så har jag fått någon typ av prestationsångest när jag förstått att det tar för mycket energi, tid och ekonomi. Så har det helt enkelt dött ut i de flesta fall.

Det är där jag skiljer mig ifrån en äkta skivnörd tror jag.

Nu på senare år köper jag inte ens skivor, jag kan till och med komma på mig själv att bli frustrerad och en gnutta irriterad när jag inte kan hitta en gammal 12" som har släppts i 500 exemplar rippat till mp3. Gratis naturligtvis.
Så skall det kanske inte vara, det förstår jag.
Jag har fortfarande kvar de flesta skivor som jag har samlat på mig under åren och jag ser fram emot tills den dagen jag åter igen kan packa upp dom. I en ny ordning till och med kanske.

Tyvärr så har jag ingen riktigt imponerande samling att prata om men jag har en eller två som jag fortfarande känner mig glad över att ha samlat på mig. Det är väl det som betyder något egentligen.

En samling som jag ångrar än idag att jag gjorde mig av med är de tidiga Atmosphere tolvorna samt någon Ep och en signerad Sad Clown Bad Dub CD. Inte för att jag fortfarande älskar deras musik utan för den barnsliga anledning jag hade. En kort sammanfattning, jag träffade Slug efter en spelning på Fat Milk på gamla kompaniet i Göteborg. Tyckte han var dryg och fick då avsmak för hans musik. Skivorna såldes till första bästa fjortis på woha.nu. Billigt.

Det finns en samling som jag är jätteglad över att ha kvar och är också anledningen till detta blogginlägg. Good Vibe Recordings.

Här är ett fall där jag bestämde mig för att sluta samla när dom började släppa dålig musik helt enkelt. 1996 släppte de deras första kassett med Animal Pharm (vilet jag faktiskt inte äger) och 2005 släppte de deras sista släpp innan konkurs eller vad som nu hände.
Så mellan åren 1996 och 2005 levde Good Vibe men det var bara mellan åren 1996 och 2000 som det släpptes något utav värde. Som det ser ut så är det bara den där jäkla kassetten med Animal Pharm som saknas. Får ta och ta tag i det där vid tillfälle.

jag ångrar mig

Ignorera föregående inlägg. Veckans solklara album är självfallet Ceschi - The One Man Band Broke Up. Också årets bästa album. Redan såhär i slutet av juni? Ja, så är det.

The Glitch Mob - Drink The Sea

edIT, Ooah, och Boreta står för veckans album.

Rekommenderas för dig

Meningen var att jag skulle lägga in ett och annat inlägg innan jag uppdaterade med en youtube-rekommendation igen. Men jag är lat och det är för fint väder för att vara kreativ.
Så här kommer en klassiker som jag är glad för att youtube rekommenderade mig.
Tyvärr är det en clean version men jag kan ju inte bryta på reglerna och söka upp den smutsiga.
Så varför rekommenderade youtube mig att titta på den här då? Jo, jag har nog spenderat en och annan timma till att titta på klassiska musikvideos helt enkelt.
1994 tror jag att året är och det mesta som som placerades under Rap/HipHop i skivbutikerna var lyssningsbart. Inte konstigt alls att man pratar om golden age.

Rekommenderas för dig

Tänkte tillföra en ny grej till bloggen. Jag har märkt att jag inte har uppdaterat så mycket det senaste så jag tänkte att jag måste tillföra något nytt och spännande. Idén är mycket enkel och kan till och med bli lite rolig ibland. Även givande skulle jag vilja påstå.
Ni vet ju att youtube vill rekommendera videos, i alla fall om du har ett konto. Rekommendationerna baseras på vad du har tittat på tidigare och vad som har sparats till favoriter.

Det är ju klart att de som man har sparat till ens favoriter har man också tittat på men ni förstår vad jag menar.

Hur som helst så gillar jag den funktionen då det dyker upp en himla massa som jag aldrig skulle ha sett annars. Mycket utav det är inga konstigheter men ibland är det skrämmande långt ifrån mitt intresse.

Så jag har då tänkt att bjuda på en video då och då som youtube i sin tur tror att jag gillar.
Jag kommer inte alltid välja ut den jag gillar mest utan det kan lika gärna bli senaste videon från Lady Gaga eller en beatboxande papegoja.
Först ut så blir det ett klipp på en liten pitbull, varför då tro? Jo, det tittas en del på olika videoklipp med hundar här. Det blir lätt så.

flatmate

Foto: Vildblomman.
Bildbehandling: Jag.

Youth in Revolt (2009)

Steve Buscemi och Michael Cera i samma film. Två favoriter på två helt olika vis. Intressant minst sagt. Resultatet vet jag inte ännu men förhoppningarna är höga. Stiggidy-steve Biiggidy-buscemi dammit!

Demune

Helt klart en favorit just nu. Har hört honom innan men det var först nu som jag föll för det. Mycket tack vare Staplemouth.
Gratis nerladdning hittar du här. Lite kul onödigt vetande är att Kolla Kolla med Nationaltetern är samplad, man kan ju undra hur de fick tag på den skivan.
Jag rekommenderar att även söka upp Well - Dreamers, vilket är ett projekt mellan Demune och Clean. Dock inte lagligt gratis men vem bryr sig..?

airport by night

Crumb (1994)

Jag kan inte bestämma mig om Robert Crumb och hans nära och kära äcklar mig eller fascinerar mig. Jo, jag är nog mer fascinerad. Det här är en dokumentär som har följt efter mig, från den ena kvarters-videobutiken till den andra. Ett konvolut som jag har sett i flera år när jag har bläddrat i hyllorna men aldrig har jag ens funderat över att hyra den över ett dygn.

Det är nog ingen hemlighet att jag har fastnat i något sorts dokumentärträsk det senaste och inte hjälpte det att min vän Michael tipsade mig om den här bloggen. Det är mycket nu asså.

Hur som helst, har du precis som mig missat att se dokumentären om den perverterade serietecknaren Robert Crumb i alla år har nu något att se fram emot.
Jag kan inte hjälpa att tänka på rollfiguren Seymour spelad av favoriten Steve Buscemi ifrån Ghost World från 2001. Fast Crumb är mer av en perverterad savant.

Läs mer om filmen här.

Looptroop Rockers & Timbuktu - Guru RIP

Obsessive-Compulsive Disorder

Härom dagen lovade jag mig själv att lyssna igenom alla låtar med Buck 65 som jag har på hårddisken. Alla tänkbara alias och konstellationer som finns.
Jag tänkte att jag skulle lyssna uteslutande på Buck och inte varva med något annat. Inte hoppa mellan låtar utan beta av skiva efter skiva, från början till slut. Det är näst intill omöjligt att göra det i ett sträck så självklart pausar jag då och då och sysslar med andra saker så som att leva till exempel.
Hur som helst så är det viktiga att alla låtar lyssnas på till hundra procent.
Jag har medvetet struntat i ett par singlar som bara spär på antalet dubbletter samt instrumentala versioner.
Jag tror att det här är någon sorts hyllning som jag känner mig skyldig att ge. En fånig idé född av ren tristess kan jag tänka men dock en genuin hyllning till en artist som betyder väldigt mycket för mig.
Så i det stora hela så handlar det om 478 låtar, 31 timmar, 37 minuter och 25 sekunder som ingår i ceremonin.
Kanske att det här nu uppfattas som lite fånigt eller som en släng av Obsessive-Compulsive Disorder. Ja, kanske det är lite både och men det värsta för mig just nu är att jag är väldigt nyfiken på hur Factor's - Lawson Graham, som läckte inatt, låter.

Following Sean (2005)

Jag har tittat på en hel del olika dokumentärer det senaste, en av de som stod ut lite extra är Following Sean. Varm, personlig och välarbetad skulle kunna vara tre stödord för att beskriva filmen.

Don't get chumpatized.

The King of Kong: A Fistful of Quarters från 2007 är helt klart den mest spännande dokumentären jag har sett på länge. Rekommenderas varmt och då är jag inte ens en gnutta intresserad av tv-spel.

Messageboard Junkies

Gajah - Harry Shoeman - Sleep Hood

En video. Två låtar. Acid Reign's bättre hälft!

too black, too strong..

Igår kväll var jag ute i nöjeslivet och drack en svart öl. Det spelades också lite svart musik. Den här till exempel:

bästa rap-skivan just nu.

PEPP!!

Spår tolv saknas.

Damu the Fudgemunk

Ja, det är i alla fall så här det låter ikväll och förmodligen flera kvällar till. Kanske också på stranden i morgon. Varvat med nya samlingen ifrån Fake Four Inc. såklart.

Galway - Community Skratch Music.

När man minst anar det så sker det! Nej, jag har inte vunnit på triss eller så utan jag fick i helgen bevittna en dj-battle i Galway.
En musik-scen som jag trodde var totalt obefintlig visade sig nu vara ganska het. I alla fall för dom 20 personer som tar del av den.
Jag tänker inte ge någon utförlig recension ifrån kvällen men låt oss säga att det inte är till sin fördel som åskådare att ha lagt ribban efter att ha sett dj's som Cut Chemist, Roc Raida, Rob Swift med flera köra sina routines. Oj, det var en lång mening. Här kommer en kort. Kul.

Ok, så jag var inte särskilt imponerad av det jag fick se, därför hade jag heller inte så höga förväntningar på de CD-skivor som jag kom över. Kanske är det just därför jag tycker det låter ganska bra. Alltså långt över förväntan.

Jag rekommenderar dig att ladda ner Jimmy Penguin Presents Community Skratch Music Volume Two så får du sexton låtar ifrån typ lika många artister.

Ladda ner.

Läs mer.

Hans Appelqvist - Människornas ögon

Ta dig tid och titta på den här videon.

Grand Invincible - Chill To The Limit

The Highlife Movement - ...estuary ('99 Massmen)

Mer info och nedladdning.

INTUITION - Al Bundy

Prosperous - Reanimated Hex

Video från Mouthmanners EP

Missa nu inte snyggingen som knyter skorna eller vad tusan han nu pysslar med.

Mums the Word - Constant Evolution (2005)

Ett litet tips bara. Några år gammal skiva men det är kanske till sin fördel i dagens läge.
För den som inte vet så är Mums the Word en producent och radioprofil från Los Angeles som har jobbat med flera stora MC's från underground-eliten ifrån samma stad. Visionaries, Murs, Eligh, Subtitle, Busdriver och Myka 9 för att nämna några få.
Just på den här skivan tycker jag nog att Oh No, Abstract Rude och Myka 9 står för dom starkaste bidragen på Constant Evolution's i det stora hela jämna beats.


Ladda ner.

Förresten, om det är någon som har The People Mover med Mums the Word så skicka gärna den till mig. Tack!

Orko Eloheim – Forbidden Physics (2010)

1. Worlds Of Resurrection 01:46
2. Psycho Gunpowder 05:25
3. Average American 04:14
4. Forbidden Physics 04:14
5. Cyber Games 04:01
6. Space Travel 01:49
7. IGF feat UNKL FSTZ 03:17
8. Artical 88 02:11
9. Dead Enviorment 04:45
10. Solomon 7 03:39
11. Implementing the 10th Demension 02:05
12. Alien Contact 03:18
13. Orko Runs this City 02:17
14. Gods Go To War 05:57
15. Mpc vs Mp3 08:03
16. PGP remix 07:06

Dred Scott - Liar (Breakin' Combs '94)

The Tribulations (Nadasdi & Viktor Sjöberg)

Jag har surfat runt lite bland gamla mp3:or i mina mappar och hittade tre spår från ett gammalt projekt mellan Viktor Sjöberg och Nadasdi. Jag vet inte om det blev mer än så här faktiskt. Jag tror inte det.
I och med att samarbetet slutade såpass tidigt blev det heller inte släppt på vare sig kassett eller cd-r. Synd tycker jag då det säkert hade kunnat bli riktigt bra i slutändan.
Nadasdi återanvände i alla fall texten ifrån en utav låtarna på ett annat projekt han hade tillsammans med Rodan och Enigmatical. Sen så vet jag inte om det var utav ren lathet eller för att han tyckte texten var såpass bra. Det får ni avgöra själva.

Här har ni i alla fall det som jag lyckades komma över för en si sådär tio år sedan.

i only like rap

Shop Epic Ionlylikerap

Children Don't Get Weary

Kolkata '09